Kristin, Linnea och Julia

Gick och la mig för en stund sedan, men som vanligt tänker jag för mycket. kan aldrig sova när jag väl börjat fundera. Kom och tänka på en kväll i år då jag och mina absolut äldsta vänner satt och lirade sällskapsspel och käkade chips. Jag förde dom samman, och dom förde samman mig.

Kristin
min äldsta vän. född april -88. Kristin bodde i samma område som mig och våra föräldrar kände varandra så det kom automatiskt att vi lärde känna varandra från den dagen hon föddes. Kristin har flyttat runt under sin uppväxt och då inte alltid i sverige. vi har slitits ifrån varandra många gånger men när vi träffats mellan varven har det varit som om vi aldrig varit ifrån varandra. Kristin var lite som en förebild för mig när jag var liten. vi har kommit bra överens hela livet, nästan bäst av alla jag känner och det känns som det fortfarande är så. hon och jag kom nog närmare varandra när vi var i tonåren än när vi var barn. jag minns alla brännbollsturneringar, grillfester och miniskidor. Kristin representerar min busiga sida. den nyfikna och testglada. det var hon som lärde mig att man inte alltid behövde vara ett vitt får.


Linnea
är min kusin, född maj -88. jag tror vi alltid kommit överens relativt bra. Vi lekte otroligt mycket ihop när vi var små. Dom bodde i ett hus i svärtinge med skog omkring. minns att vi brukade samla slagg ihop, ni vet sådanna dära gröna stenar, som vart glas en gång i tiden har jag för mig. vi lekte med våra teddybjörnar Nalle & Nallemaja och så käkade vi myror. Astrid hette min mammas syster och Linneas mamma. Hon lämnade den här världen -99. det var rätt svårt efter det men vi kom tillbaka till varandra, vi var ju kusiner. jag har bara svaga minnen av några få tillfällen med Astrid. livet var inte rättvist.
Linnea och jag är fortfarande vänner men ses inte alls och umgås på fritiden som förr. Det är över födelsedagar och jul och liknande tillfällen då vi möts, som släkt oftast gör. det finns värme där, för vi kommer alltid vara ett par. dom som är födda samma år. dom kusinerna som var närmast. Linnea är min försiktiga sida, den som tänker och funderar. den som vet.


Julia
är/var min bästa vän. född juli -88. hon kommer alltid vara den absolut största delen av hela min barndom. vi lärde iof inte känna varandra förens på dagis men vi utvecklade en stark relation. vi ritade serier, hittade på historier. igentligen gjorde vi allt ihop, finns inte ord som kan beskriva allt vi gjorde under åren.
På våren cyklade vi runt. låg i solen vid tunneln i ånestad bland alla tusselago, utforskade berget, plockade videung i lekparken bakom deras hus. Nalle och Pingu.
vi lekte med lego mycket, åkte och badade. sagan om ringen triologin. på vintern lekte vi i snön, jag var så jävla lycklig då. Jag vet inte om det var att hennes mamma, Sigrun, fick cancer som gjorde att vi slutade umgås. jag tror och vill inte att det ska vara så. men det känns så. Sigrun gick bort -06. jag saknar henne ofta. jag umgicks lika mycket med henne nästan som med min egna mamma. jag önskar jag funnit där för dem alla mer. men så blev det inte. Julia står för min modiga och självständiga sida. hon har en plats i mig som är större en någon annans.


fyra bakgrunder. fyra liv.
Kristin bor för tillfället i Uppsala.
Linnea har flyttat till oslo.
Julia har bosatt sig i Göteborg.
Själv befinner jag mig i Stockholm.

Vart ni än är så består min barndom av er. Jag saknar er så extremt mycket även om jag vet att när vi möts så är det inte längre som förr. vi har förändrats. vi är vuxna nu. ni är mina bästa minnen. hoppas jag gav er lika mycket som ni gav mig.